TryggOmsorg Äldreboende

Ett äldreboende med trygghetsproblem

TryggOmsorg driver tre äldreboenden i Mellansverige med totalt 124 boende och 67 anställda (undersköterskor, sjuksköterskor, nattpatruller). Grundat 2012 av Anna Lindström, tidigare sjuksköterska, hade boendet byggt ett gott rykte för omtänksam vård. Men under 2023 började säkerhets- och trygghetsproblemen bli akuta.

Fallolyckor var det största problemet. Under 2023 inträffade 47 dokumenterade fall där boende fallit i sina lägenheter eller på korridorer. 19 av dessa ledde till sjukhusinläggning (höftfrakturer, hjärnskakningar, sårskador). Den genomsnittliga tiden från fall till upptäckt var 23 minuiter - en evighet för en skadad äldre person som ligger på golvet.

Trygghetslarm fungerade dåligt. Varje boende hade ett traditionellt larmbälte med knapp. Men 67% av falloffren hade INTE tryckt på knappen - antingen för att de var medvetslösa, förvirrade, eller fysiskt oförmögna att nå knappen. De som låg kvar utan hjälp utvecklade ofta hypotermi, liggsår och panik.

Nattpatrullerna var ineffektiva. Två undersköterskor patrullerade korridorer nattetid (22:00-07:00) och knackade på dörrar var tredje timme för "säkerhetskontroll". Detta störde de boendes sömn, skapade stress, och gav endast ögonblicksbilder - mellan kontrollerna kunde vad som helst hända. Personalen kände sig maktlösa.

Närstående var oroliga och ringde ofta. Barn och barnbarn till de boende ringde dagligen för att höra hur deras anhöriga mådde. Personalen spenderade 12-15 timmar/vecka på att svara på "kontrollsamtal" från oroliga närstående. Det fanns ingen transparent kommunikation om vardagen.

Aktivitetsminskning upptäcktes för sent. När äldre personer blir sjuka eller deprimerade minskar deras aktivitet - de går mindre, äter sämre, isolerar sig. Men personalen upptäckte ofta dessa förändringar först efter flera veckor, när tillståndet redan försämrats betydligt. Det fanns inget system för tidig upptäckt.

Dörr- och fönsteröppningar var okontrollerade. Flera boende med demens hade en tendens att "vandra" nattetid - öppna ytterdörrar och gå ut i kylan iklädd nattlinne. Tre incident under 2023 där personal hittade förvirrade boende utomhus i minusgrader. Lyckligtvis inga dödsfall, men nära ögat.

Det ekonomiska läget var också pressat. Försäkringspremier hade tredubblats efter fallolyckor. Sjukskrivningar bland personal ökade (stressrelaterat). Närstående övervägde att flytta sina anhöriga till andra boenden med "modernare säkerhet". Anna visste att något måste förändras - både för de boendes skull och verksamhetens överlevnad.

Automatisk falldetektering utan kameror

Viharnis genomförde en tvåveckors analys av TryggOmsorgs verksamhet. Vi intervjuade Anna, personalen, åtta boende och fyra närstående. Vi analyserade alla fallincidenter från 2023 för att förstå mönster. Diagnosen var tydlig: traditionella trygghetslarm är reaktiva - de kräver att personen agerar. Vi behövde proaktiv teknologi.

Vi designade en IoT-lösning baserad på flera sensorer som arbetar tillsammans, helt integritetsvänlig utan kameror eller mikrofoner. Alla sensorer kommunicerar via LoRaWAN (low-power wide-area network) till en central gateway i varje våningsplan.

Radar-baserade fallsensorer

Vi installerade diskreta radar-sensorer (storlek som en rökdetektor) i taket på varje lägenhet och i korridorer. Dessa använder millimetervågs-radar (mmWave) för att detektera rörelsemönster och identifiera fall utan att fotografera eller filma.

Så fungerar det: Sensorn analyserar rörelsemönster i realtid. Normal gång har en viss hastighet och riktning. Ett fall har en karakteristisk snabb vertikal rörelse följt av stillastående på golvet. När ett fall detekteras skickas omedelbart larm till personalens mobila enheter.

Precision: Efter träning på 200 händelser (både verkliga fall och "falska" som att sätta sig snabbt) nådde systemet 97.3% träffsäkerhet. Falsklarm reducerades till 0.4 per månad per lägenhet (ofta när boende tappade något och böjde sig snabbt för att plocka upp).

Integritet: Radarsensorn samlar INGEN video eller ljud. Den ser endast "blobbar" av rörelse - systemet kan inte identifiera vem personen är eller vad de gör, endast rörelsemönster. Detta godkändes av både boende, närstående och Datainspektionen.

Trygghetsarmband med accelerometer

Varje boende fick ett vattenresistent trygghetsarmband (liknar en smartklocka men enklare). Detta innehåller accelerometer, gyroskop och SOS-knapp. Armbandet detekterar också fall (backup till radar-sensorn) och ger boendet möjlighet att manuellt larma.

Batteritid: 7 dagar. Laddas via trådlös laddplatta på nattduksbordet. Armbandet vibrerar och piper när batteriet är lågt. Totalt 124 armband à 1 800 SEK = 223 200 SEK initial kostnad.

Realtidsöverblick för personal och närstående

Vi byggde en central webbplattform där all sensordata aggregeras och presenteras intuitivt. Personalen kan se status för alla 124 boende på en dashboard: grönt = allt OK, gult = avvikelse upptäckt (kräver kontroll), rött = akut larm (fall eller SOS-knapp).

Mobil-app för personal: Varje undersköterska och sjuksköterska fick en mobilapp (iOS/Android) som tar emot larm via push-notiser. När fall detekteras visas: vilken boende, var (exakt rum), när, och närmaste personal får automatiskt uppdraget att åka dit. Genomsnittlig responstid: 2.1 minuter (från fall till personal på plats).

Närståendeportal

Den mest uppskattade funktionen blev närståendeportalen - en säker webbportal där barn och barnbarn kan logga in (BankID) och se integritetsvänlig information om sin anhörig:

Vad närstående ser: "Aktivitetsnivå idag: Normal" (grönt), "Senaste måltid: Lunch 12:30", "Nattlig sömn: 7.2 timmar", "Antal promenader denna vecka: 4". De ser INTE exakt position eller rörelse, men får en övergripande känsla av att anhöriga mår bra.

Notiser vid avvikelse: Om anhörig faller eller läggs in på sjukhus får närstående automatisk notis via SMS/email. Detta reducerade "kontrollsamtal" från närstående med 78% - de känner sig trygga med att systemet vaktar och att de kontaktas om något händer.

Teknisk infrastruktur

LoRaWAN-nätverk: Alla sensorer kommunicerar via LoRaWAN-protokollet till gateways (en per våningsplan, totalt 9 gateways à 3 200 SEK = 28 800 SEK). Detta ger lång batteritid (2-5 år på sensorerna) och låg strålning (100x lägre än WiFi).

Backend: Node.js + PostgreSQL + TimescaleDB (för tidsseriedata från sensorer). Hostning på svensk AWS-server (Stockholm) för GDPR-compliance. Alla data krypteras både i transit och i vila.

ML-modeller: Python-baserade modeller för falldetektering, aktivitetsanalys och avvikelsedetektion. Modellerna tränas kontinuerligt på ny data för att förbättra precision.

Kostnad: Total hårdvara: 387 000 SEK (sensorer, gateways, armband). Utveckling och implementation: 520 000 SEK. Månatlig drift: 12 000 SEK (servrar, support). Total investering: 907 000 SEK.

-67% fallolyckor och snabbare respons

Fallolyckor reducerade från 47 till 15 per år - en minskning på 68%. Ännu viktigare: ingen av de 15 fallen ledde till allvarlig skada som krävde sjukhusinläggning. Snabb respons (genomsnitt 2.1 minuter) innebar att boende fick hjälp innan komplikationer uppstod.

Sjukhusinläggningar ner 52% - från 19 fall-relaterade inläggningar till 9. Detta sparade cirka 1 240 000 SEK i vårdkostnader (genomsnittlig kostnad för höftfraktur-vård: 130 000 SEK). Mindre trauma för de boende, mindre stress för närstående.

Genomsnittlig responstid från fall till hjälp: 2.1 minuter (från 23 minuter tidigare). Detta är en förbättring på 91%. Boende som fallit får hjälp nästan omedelbart, vilket reducerar panik, smärta och risk för sekundära skador.

Nattliga vandringshändelser förhindrade: 17 första året. Systemet detekterade när dementa boende öppnade ytterdörrar nattetid och personal kunde ingripa innan de hann gå ut i kylan. Detta har troligtvis räddat liv.

Tidig detektion av sjukdom: Systemet flaggade 34 fall av avvikande aktivitetsmönster som visade sig vara tidiga tecken på sjukdom (influensa 12, UVI 8, depression 7, stroke 2, övriga 5). Genomsnittlig upptäckt 4.2 dagar tidigare än utan systemet. Snabbare behandling = snabbare återhämtning.

Investering som snabbt betalar sig

Total investering: 907 000 SEK (hårdvara 387 000 SEK + utveckling 520 000 SEK). Månatlig drift: 12 000 SEK (144 000 SEK/år).

Årliga besparingar och intäktsökningar:

• Minskade vårdkostnader för fallolyckor: +1 240 000 SEK
• Reducerad nattpatrullering (personaleffektivitet): +287 000 SEK
• Färre sjukskrivningar bland personal: +134 000 SEK
• Lägre försäkringspremier: +63 000 SEK
• Minskad tid på närståendesamtal: +52 000 SEK
• Totalt: +1 776 000 SEK per år

ROI-kalkyl: (1 776 000 - 144 000) / 907 000 = 1.80x första året. Investeringen betalade sig efter endast 18 månader. År 2-5 genererar systemet 1.6 miljoner SEK i nettobesparingar per år.

Ökad konkurrenskraft: TryggOmsorg har nu väntelista med 28 personer som vill flytta in (tidigare var ockupation 87%, nu 100%). Boende och närstående väljer aktivt TryggOmsorg för "modern säkerhetsteknologi". Anna kan nu höja avgifterna med 4% utan protester.

1. Integritet är icke-förhandlingsbart

Vi designade systemet från grunden med integritet i fokus. Inga kameror, ingen ljudinspelning, minimal datainsamling. Detta var avgörande för acceptans från både boende och närstående. GDPR-compliance och Datainspektionens godkännande var kritiskt.

2. Involvera målgruppen tidigt

Vi testade prototyper med 8 boende och 4 närstående innan vi byggde systemet. Deras feedback formade design av armband, närståendeportal och gränssnitt. De blev ambassadörer för projektet vilket skapade acceptans.

3. Tekniken ska stödja, inte ersätta personal

IoT-systemet ersätter inte personalen - det gör dem mer effektiva. Personal frigörs från monotona patrulleringsrundor och kan istället fokusera på aktiv omsorg. Detta var viktigt för personalens buy-in.

4. Starta litet, bevisa värde, expandera

Vi startade med 12 lägenheter i pilot. När vi bevisade att systemet fungerade och reducerade fall expanderade vi stegvis. Detta minimerade risk och gav oss tid att lära och justera innan full utrullning.

5. Investera i användarvänlighet

Vi spenderade 40% av utvecklingstiden på UX/UI för personalappen och närståendeportalen. Systemet måste vara så enkelt att personal kan lära sig på 30 minuter. Komplicerade system blir oanvända system.